ACPE-NOW: ACEP:s nya kliniska policy om anfall ger vägledning för akutläkare

ACPE-NOW: ACEP:s nya kliniska policy om anfall ger vägledning för akutläkare

Den 8 april 2024 godkände ACEP:s styrelse en klinisk policy som utvecklats av ACEP:s kommitté för kliniska rutiner gällande hantering av vuxna patienter som söker vård på akuten med anfall. Denna policy publicerades i juli 2024 i Annals of Emergency Medicine och kan hittas på ACEP:s webbsida.

Patienter som upplever anfall utgör cirka 1% av alla patienter på akutmottagningar. Första linjens behandling av återkommande anfall innefattar lämpliga doser av bensodiazepiner, medan andra linjens behandling inkluderar medel som fenytoin, levetiracetam och valproinsyra. Den senaste kliniska policyn från ACEP:s kommitté för kliniska rutiner tar upp den viktiga frågan från 2014 års policy gällande lämpliga andra linjens medel för patienter med refraktära anfall på akuten, som redan fått adekvata doser av bensodiazepiner.

Denna viktiga fråga har baserats på feedback från medlemmar i ACEP. En systematisk översyn av evidensen genomfördes, och kommittén formulerade rekommendationer (nivå A, B eller C) baserat på styrkan hos den tillgängliga evidensen. Policyn har genomgått både intern och extern expertgranskning och var tillgänglig för granskning av ACEP:s medlemmar under en öppen kommentarsperiod. Mottagna svar användes för att förbättra och förfina den slutgiltiga policyn.

Kliniska rekommendationer

Nivå A-rekommendationer: Akutläkare bör behandla anfall som är refraktära mot korrekt doserade bensodiazepiner med ett andra linjens medel. Fosphenytoin, levetiracetam eller valproinsyra kan användas med liknande effekt.

Nivå B-rekommendationer: Ingen angiven.

Nivå C-rekommendationer: Ingen angiven.

Översättning av bevisklasser till rekommendationsnivåer

Baserat på styrkan av evidensen för den kritiska frågan har underkommittén utarbetat rekommendationerna och det stödjande textinnehållet genom att syntetisera evidensen med hjälp av följande riktlinjer:

Nivå A-rekommendationer: Allmänt accepterade principer för patientvård som återspeglar en hög grad av vetenskaplig säkerhet (t.ex. baserat på evidens från en eller flera klass II-studier som visar konsekventa effekter).

Nivå B-rekommendationer: Rekommendationer för patientvård som kan identifiera en specifik strategi eller ett antal strategier som återspeglar måttlig vetenskaplig säkerhet (t.ex. baserat på evidens från en eller flera klass II-studier eller flera klass III-studier).

Nivå C-rekommendationer: Rekommendationer för patientvård som baseras på evidens från klass III-studier eller, i avsaknad av adekvat publicerad litteratur, baseras på expertkonsensus. I fall där konsensusrekommendationer görs, anges “konsensus” inom parentes i slutet av rekommendationen.


Dr. Smith är en akutläkare verksam vid University of Maryland Capital Region Medical Center i Largo, Maryland.

Dr. Bissmeyer är akutläkare vid Mercy Health i Cincinnati, Ohio.

Dr. Kluesner är biträdande medicinsk chef och biträdande programdirektör för akutläkarutbildningsprogrammet vid Iowa Methodist Medical Center i Des Moines, Iowa.

Dr. Vearrier är professor i akutsjukvård vid University of Mississippi Medical Center.

Den här artikeln belyser vikten av att regelbundet uppdatera kliniska policys för att säkerställa högkvalitativ vård för patienter som lider av anfall och ger vägledning för vårdpersonal i akutsituationer.

 

Källan till denna artikel kommer från ACEP-now. Läs artikeln här.  


 

Här finns en viktig möjlighet att förbättra vård och säkerhet inom vården. Genom att genomgå en HLR-instruktörsutbildning kan du bli en viktig del av räddningskedjan och hjälpa till att utbilda fler i hjärt-lungräddning. Tillsammans kan vi rädda liv! Läs mer om vår HLR instruktör utbildning [här](https://hjart-lungraddning.se/instruktorsutbildning/).

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *