Bakgrund: Studien utfördes för att utvärdera den diagnostiska noggrannheten hos STANDING-algoritmen för centralt yrsel i olika akutmottagningar (ED). Sekundära utfall jämförde STANDING med standardvård när det gäller diagnostisk noggrannhet, resursanvändning och längd på vistelse (LOS).
Metoder: Vi genomförde en prospektiv analys av vuxna patienter som presenterade sig med yrsel vid en ’hub’ och tre ’spoke’ akutmottagningar i Toscana. Patienterna bedömdes antingen med STANDING eller ’vanlig vård’, beroende på tillgången till en utbildad akutspecialist. Bildbehandlingar, konsultationer och diagnoser gjordes oberoende av studien. Den slutliga diagnosen av centralt yrsel fastställdes av en expertpanel, baserat på kliniska data och 30-dagars uppföljning.
Resultat: Totalt inkluderades 456 patienter, varav 242 (53%) utvärderades med STANDING. Det föreslogs att STANDING-algoritmen hade en känslighet på 88,2%, specifikhet på 91,6%, positiv prediktiv värde på 44,1%, och negativ prediktiv värde på 99%. Jämfört med standardvård visade STANDING gruppen både högre objektiv noggrannhet och kortare LOS.
Slutsats: STANDING-algoritmen visade hög diagnostisk noggrannhet och lämpar sig för användning över akutmottagningar. Den är förknippad med förbättrad specificitet och kortare längd på vistelse jämfört med standardvård.
Källan till denna artikel kommer från American heart assosiation. Läs artikeln här.