Ändamål
Antalet barn med psykiska hälsoproblem som söker hjälp på akutmottagningar ökar. Användare av tjänster för mental hälsa i landsbygds- och regionala områden står inför strukturella hinder för att få tillgång till allmän och specialiserad behandling, inklusive avstånd och begränsningar i lokalkapacitet och finansiering. Dock är skillnader i patienternas egenskaper och behandlingsvägar mellan stora städer och lands-/regionala akutmottagningar fortfarande oklara. Denna studie syftade till att jämföra demografiska och kliniska profiler hos barn och ungdomar med psykiska hälsoproblem inom varje plats.
Metoder
En retrospektiv kohortstudie av barn (0–17 år) med psykiska hälsoproblem på 23 australiensiska akutmottagningar (metropolitan=18, rural/regional=fem) från den 1 januari till den 31 december 2018. Vid varje plats inkluderades upp till 100 slumpmässigt utvalda unika patientjournaler. Demografiska och kliniska egenskaper jämfördes med hjälp av logistiska och linjära blandade regressionsmodeller.
Resultat
2234 unga personer rekryterades (metropolitan=1803, rural/regional=431). Medelåldern var 14,4 år (SD=2,6) och 59,4% var kvinnor. Vanliga orsaker till presentation var självmordstankar (853; 38,2%), självskada (668; 29,9%) och beteendestörningar (306; 13,7%). Av dem med fullständig dokumentation hade 703 (70,9%) en familjehistoria av psykisk sjukdom och 933 (41,8%) rapporterade nyliga interpersonella svårigheter (t.ex. familje/problem med kamrater). Tre hundratjugonio (14,7%) unga personer blev inlagda och 1024 (45,8%) remitterades till offentliga barn- och ungdomspsykiatriska tjänster (CAMHS). Patienter i lands-/regionala miljöer hade kortare medelväntetider för akutmottagningens kliniker (24 vs. 42 min) och psykiska hälsobedömningar (1,1 vs. 2,5 timmar), kortare medellängd av vistelse på akutmottagningen (2,9 vs. 4 timmar) och högre sannolikhet för remiss till CAMHS vid utskrivning (OR 2,19, 95% CI 1,22, 3,93).
Slutsatser
Egenskaperna hos barn och ungdomar som söker hjälp för psykiska hälsoproblem är i stora drag liknande mellan metropolitan och lands-/regionala akutmottagningar, men behandlingskarakteristik skiljer sig. Förekomsten av familjens psykiska sjukdom och interpersonella svårigheter understryker fördelarna med familjecentrerade interventioner. Givet de liknande patientprofilerna är jämlik resursfördelning till lands-/regionala tjänster berättigad.
Källan till denna artikel kommer från BMJ Emergency Medicine Journals. Läs artikeln här.